I Ädel Odling.

Ibland undrar jag, hur dum får man va
Finns en övre gräns, för vad känns blaha
Hur mycket kan tänjas på egna toleransen
Innan det sunda förnuftet tar överbalansen.

Klokheten, växer inte på träden, den
Men tillkommer i ädel odling av kärleken
Dumheten är en avart, ej vettigt odlingsbar
Liksom ogräset, ändå växer, håller sig kvar.

Vad kan göras åt detta på lokal nivå?
Först må lägga sig i vinn om, att förstå
Ett förstånd som brukas, är i utveckling
Inser dumheten, påbörjar dess avveckling.

0 comments