Övertid Ska Omhändertas.

Tänk att få tid över, dela den då med vänner
Även dela ut av den, till dem vi ej känner
Övertid ska omhändertas på allra bästa sätt
Just där, just då, skall nyttjas med all rätt.

Överblivna tiden, på vårt eget synsätt beror
Så klart också, om på företeelsen tror
Men utan att inkräkta på den ordinära
Den får min själ, sina egna bördor bära.

Tyvärr händer detta fenomen, alltför sällan
Kanske har de oförskyllt, fastnat i tidsfällan
Skapa, ge utrymme för, Din egen övertid
Allt vad vi gärna vill, till detta ägnas bäst tid.


Våra Förväntningar.

 

Väntan är långvarig — längtan är beständig
De två samverkar, ena av den andra nödvändig
För de längtande, syns väntetiden alltid för lång
Dessa företeelser upprepas om igen, gång på gång.

Väntan består ju av, våra förväntningar allra mest
Stora eller små, de uppfyllda, så klart är allra bäst
De gedigna och ärliga, så väl värda att vänta på
Kanske var vår tåliga väntan, till nån nytta ändå.

Väntan, för de kreativa, är tiden flyktigt kort
Då i sitt esse, allt köande, väntande glöms bort
Tiden mäts bevars, av klockor o annat ding dång
Naturens ur, fungera mellan solens upp o nedgång.


Ack, Så Ohållbar.

Talas ofta om tid, har ändå svårt att hålla den
Lyckliga nutiden, ville så gärna behålla den
Nuet finns ju hela tiden, men ack så ohållbar
De icke närvarande, kanske i går, dröjer kvar.

Tala om den, räcker inte, ska ju tagas till vara
Ingen kan väl sitt evinnerliga tid-slöseri försvara
Försenade personer, alltid de väntandes tid upptar
Oftast är ursäkternas genomskådlighet uppenbar.

Tidsstyrt är det mesta, i vårt ansträngda samhälle
Dygnet runt, för oss alla, som däri har uppehälle
Tiden kan inte vridas, varken fram eller tillbaka
Men i påhittet ’sommartid’, hel timma får försaka.


Tillvaratagits.

Så går ännu en dag ifrån vår givna tid
Idag snart igår, men skall brukas i nutid
Kanske måsten, tänkt sig, för morgondagen
Om inte, låt det eviga nuet, komma i dagen.

Dagar kommer, är desamma, alla försiggår
Blivit till vecka, månad, sedan i år efter år
Javisst tiden, i samtal ständigt återkommande
Tar också tid, ifrån vad är vårt tillkommande.

Varje dag, varje stund, med närvaro må levas i
Men bara göra så gott vi kan, bidrar säkert däri
Tillsammans, lägga oss i vinn om, bästa omtanken
På så sätt verkställa, högsta beredskap för manken.

Men ta för all del, den tid, Du i sanning behöver
Allt där och då åstadkommits, må vara stolt över
Inte själva tiden i sig, bara av hur den tillvaratagits
Vad är ogjort, troligen av egna tidtagaren bedragits.


Början I Varje Slut.

Det finns en början i varje slut
Introduceras, oavsett hur ser ut
Väl där, krävs nya, kloka beslut
Ta lärdom av, vad inträffat förut.

Varje morgon, låses upp för dagen
Men först, fräscha upp anletsdragen
Dagens slut, jo, då klockan är slagen
Afton, natt tar över, till sängen dragen.

Påbörja, avsluta, oändliga cirkulationen
Känslor, skeende, den egna motivationen
Om känslorna får råda, används intuitionen
Kärleksfullt, ömt, omtänksamt är passionen.
På intet sätt, få stopp på nämnda rotationen
Med tillit, personen, relationen, traditionen.


Kommer och Går.

Det mesta i livet kommer och går
Någon gick idag som kom igår
Så är det med glädjen och sorgen
Flicka som först gav sitt ja, sen korgen.

Varje morgon gryr en dag, som övergår i kväll
Elakhet kom över någon, som sen blev snäll
Ibland anländer den som kvardröjer
Statistiken på varaktigheten höjer.

Liv föds men till sist alltid dör
Allt har sin tid — av livets tillbehör
Det inträffade, mellan kom och gick
Blev till livets små och stora ögonblick. 


Allt Har Sin Gång.

Allt har, ju sin givna gång
Men bara haren är på språng
Nån stannar upp, säger en annan gång
Vägen till den, kan bli snårig och lång.

Allt har, med själva livet att göra
Till exempel, vad arbete vi utföra
Fordon, i en del, bara tuta och köra
Politik lätt att anföra, svårare genomföra.

Allt har, många, mer än vad dom behöver
Ändå inte nöjda, de vill ha mera klöver
Har allt, men intet, då sjukdomar tar över
Hälsan är en rikedom, att glädjas över.

Allt har, en ände, korven sägs ha två
Från allt av elände, oh må vi räddas då
Tack o lov för vägs ände, att målet nå
För att skörda lycka, ska man först så.


Ett Med Tid och Rum.

ett med tid och rum

Klockans tickande — stressande eller lugnande
Själva ljudet, kan ej låta betungande
För dem som upprepade tickandet hör
Märkbar skillnad gör, beroende på humör.

Klockans tickande — lär påpeka sekunder
Av dem byggs, korta som långa stunder
Så klart, kommit till i tidmätningssyfte
Dåtiden till framtiden, i nutid upplyfte.

Klockans tickande — ett med tid och rum
Länge lyssnat, blir döv och klockan stum
Stressade stackaren, märkbart irriterad
Av, ta det lugnt, ha god tid, ej trakterad.

Klockans tickande — på gång hela tiden
Obefintlig för mätaren, är tid förliden
Aldrig låta sig påverkas av nåt tickande
Alltid till förfång, i framtidens blickande.

 


Flyende Ögonblick.

Flyende Ögonblick

Klockan tickar fram sitt tack
Medan mången bara säger ack
Tänktes ej mycket den tid som gick
Förlust med varje flyende ögonblick.

Tid har inget handtag, kan ej hållas fast
Gör vad Du bör, ty tid flyr med hast
Men låt Dig ej av tiden pressas
Då levnaden blir, till ett liv som stressas.

Den tid varje människa tilldelas
Ska levas så intet därav förfelas
Naturen har i sig en tidsspegel
Riktad mot vår gyllene levnadsregel.


Det Godas Väsen.

det godas väsen

Tid kommer, den är ej avlägsen
Tillför kunskap om det godas  ’Väsen’
Äntligen kan människan se Guds mening
Livet i gemenskapens heliga förening.

Allt må helas och nytt skapas
Intet mera inhumant må efterapas
Träd och annat sjukt  in i roten
Omöjligt kan emottaga, den rätta  boten.

Det oförfalskade, ska sen ligga till grund
För samvaro som då blir god och  sund
Så skall med liv och lust det byggas
Framtidens fortlevnad i världen tryggas.