Må Icke Störas!

Den som vill vara i fred, må icke störas
Sinnesron obefintlig, något måste göras
Omständigheter, ofta inkräktare nummer ett
Inget att ta på, eller är det kanske nåt förbisett.

Då lyckats få arbetsron, men ingen inspiration
Vad nu göra, möjligen en viss typ av rekreation
Ett välmående, vilken återskapar min goda energi
Kommer sen på bettet igen, vad kan då bättre bli.

I denna dikten, skall verkligen på intet klaga
Nej, som det nu är, på sitt egna sätt behaga
Alla sagor sägs ju ha,  gott och lyckligt slut
Varför frångå detta, i mitt påhittade konvolut.


Många och Mycket.

Många och mycket, kommer och går
Människor, företeelser, årstiden vår
Sinnestillstånden, talar om hur vi mår
Ibland kommer svårigheter, vi ej förstår.

En del vet allt, fast då mest vad de tror
Vädret växlar lokalt som globalt, var än bor
Mellan folken och länderna olikheten stor
På kulturen, livsstilen, benägenheterna beror.

Om värdefull, god kvalitet, benägen stanna
Några, något lovorda, men annat förbanna
Alla är vi olika och unika, ingen övermanna
Vi vet, allt har sin tid, inte där för att stanna.


När och Fjärran.

En ny dag med sina blanka blad
Må den fyllas med, vad gör mej glad
Har ändå alltid gjort, så gott jag kan
Förskyllan eller förtjänst, men sann.

Stor betydelse om dagen öppnas, tar emot
Naturligtvis inta sin plats, med eller utan rot
Om än dagen visar sig gråmulen och kall
Vid gott humör, så skiner ju solen i alla fall.

Var och en må hava och taga sitt ansvar
Så klart, inte bara idag, men i alla sina dar
Medveten, här och nukänsla, är utgångsläget
Oavsett, när eller fjärran målet är beläget.

Om en dag känns trög, får lätta upp den
På egen hand, kanske hjälp av en god vän
Det sägs: ”den blir vad man gör den till”
Visa då förmågan också egna viljan därtill.


Det Allra Bästa.

Ibland måste något komma till
Om jag skulle få som jag vill
Viktigt är om övertänkt, vad åtrås
Kanske förhastat och önskan avslås.

Det där med att vilja ha
När man får det, känns blaha
Men man lär mera från avslag
Än uppfyllda uppdrag samma dag.

Visst får man det allra bästa
Utan begäran eller tålamod fresta
När man tänker efter, då helst före
Har det bra, inget stör i mitt göre.

Må ingen pracka på något onödigt
Nej, om blir till, ska vara fullödigt
Med både syn, hörsel och förstånd
Vinner över mig själv varje livsrond.


Sanningens Ljus.

sanningens ljus

Noterade tankar, fyller bok efter bok
Vad är jag för en skrivande tok
Men bolla med tankarna är nödvändigt
Om inte, mår jag ännu mer eländigt.

Tala med sig själv — långt har det gått
Bättre än, med nån som ej förstått
När man inser men inte kan berätta
Skriva ner, bästa sätt, på trycket lätta.

Nu står alla sanningar vid vår port
Knackat på, har de sedan länge gjort
Lögners nätverk, förpestat, förnedrat vår värld
Men av sanningens ljus, vår framtid är närd.


Ett Med Tid och Rum.

ett med tid och rum

Klockans tickande — stressande eller lugnande
Själva ljudet, kan ej låta betungande
För dem som upprepade tickandet hör
Märkbar skillnad gör, beroende på humör.

Klockans tickande — lär påpeka sekunder
Av dem byggs, korta som långa stunder
Så klart, kommit till i tidmätningssyfte
Dåtiden till framtiden, i nutid upplyfte.

Klockans tickande — ett med tid och rum
Länge lyssnat, blir döv och klockan stum
Stressade stackaren, märkbart irriterad
Av, ta det lugnt, ha god tid, ej trakterad.

Klockans tickande — på gång hela tiden
Obefintlig för mätaren, är tid förliden
Aldrig låta sig påverkas av nåt tickande
Alltid till förfång, i framtidens blickande.

 


Att Ha Eller Inte Ha.

Att Ha eller inte ha

Förväntningarna ska vara trovärdiga
Annars för tillkommelse inte färdiga
Förutfattad mening’ — något annat det
Tror sig veta, morgondagens hemlighet.

Förväntningar kan va stora, kan va små
Viktigast att ha dem, tro på dem ändå
Bäst i test, alltid positivt laddade
Ska sen mycket till, för att bli kvaddade.

Förväntningar, goda välgörande intentioner
Inga krav, inga måsten, bara visioner
Aldrig på varandra, och inte i andanom
Var och en, har egna väntande på dom.

Förväntningar, kan ibland skymma utsikten
Utan dem, på annat kan lägga tonvikten
Hur som helst, att ha eller inte ha
Bäst, vad än kommer, tackande emotta.


Fattningsbart?

fattningsbart

Ju större, desto mindre fattningsbart
En gigantisk plan deklareras snart
Vänder upp och ned på allas begrepp
I mänsklighetens hjul, satt sin undergångskäpp.

Grymmaste sagor finns verkligheten i
Fast för fasansfulla ens som fantasi
De drabbade, den gruppen tillhör alla
Hur ska vi nu för vetskapen palla.

Varje person lär känna igen förloppet
Fördel för den som ej förlorat hoppet
Att börja om och med jordnära ting
Bästa sättet, gå vidare, när allt kommer kring.


Fast Handslag.

fast handslag

Handslag, famntag, klapp eller kyss
Frågan i leken, med post från en ryss
Redan förväntades ett bestämt svar
Innan ens visste vem föremålet var.

I de allra flesta fallen gällde handslag
Oftast bortvalt blev kyss och famntag
Leka — är kanske nu för tiden bortlagt
I alla fall så oskuldsfullt som här belagt.

Fast handslag kan ge så mycket mer
Än vi i sällskapslekar tar och ger
I ärlighet, kan löften stadfästas härmed
Ta i hand, trycka lite grand, i avtal är ett led.


Vad Verkligt Är.

vad verkligt är

Gå nu bara inte omkring och skryt
Det kan ju stå Dig oförskämt dyrt
Säga som det förhåller sig, bra nog
Har då för det hela, grund och fog.

Vad tjänar till att skrävla och skryta
Skulle aldrig den förnöjsamme nyta
Allt är ju ändå, just vad på riktigt är
Inga ord kan förändra, var, hur o när.

Har Du önskningar om nåt annat än ditt
Nåväl, ta då i spegeln en närgången titt
Kanske finns där redan vad Du behöver
Vid besinning, begär av annat går över.