Ingen Är….

Ingen är sin ålder eller sina känslor
Inte ens våra av och ökända rädslor
Vi är bara vad vi rakt o ärligt står för
Då vi öppet, tydligt visat, vad går för.

Ingen är sin så hastigt påkomna åsikt
Därpå, ej baseras bör, något på sikt
En inverkan, så kallat sidoseende
Mer än tror beror, av annans beteende.

Ingen är, det han inte med vilja kan vara
Att jämt o ständigt, protestera och förklara
Leder ingen vart, men skapar split och kiv
Kanske förloras kursen, på våra egna liv.


Ger och Ger och Ger.

Snåla mot andra, i tysthet mot Dig själv
Troligen fallit ur flödet, på livets älv
Den som ger och ger utan förbehåll
På så sätt få ännu mera, från flera håll.

Ge och ta emot, det medmänskliga flödet
Vems tur, Din eller min, i vår tur står ödet.
I all enkelhet, rättmätigt allom tilldelas
Vad oss tillkommer, utan att förfelas.

Den som är givmildheten personifierad
Blir tillgodosedd, känner sig privilegierad
Egentligen lättare att ge, än att ta emot
Tänk efter, mottagandet är givandets rot.


Ett Välsmakande Äpple.

Tankeexperimentens tidevarv är nu över
Välbetänkt agerande, hädanefter behöver
De där experimenten, som ej slår väl ut
Ta om från början eller ha det som förut.

Tänk på allt, som ska testas och prövas
Försökskaninerna är vi, då ska utövas
Medel kan va bäst i test, så fel i praktiken
Biverkningar vänder upp o ner på logiken.

Troligen bäst, låta naturmänniskan ha sin gång
Känner på sig, lyssnar inåt, är hennes jargong
Ingen kan väl känna min kropp, bättre än jag
Lever ju med den, i densamma vareviga dag.

Hört sägas: ”Ett välsmakande äpple om dagen
Håller doktorn borta och välmående i magen”
Detta skall nog tas, med en rejäl nypa salt
Ryktesvägen, kan man ändå inte, tro på allt.


Eget Godtycke.

Många finns som kan bluffa
Desamma, bra på att åt sig ruffa
När sanningen är utesluten
Går ej att lita på besluten.

Bluffsamhälle i mångt och mycke
Där alla går efter eget godtycke
Förnuftet undanträngt  eller bortlagt
Ytterst  lite av det sunda, blir frambragt.

Vilseleda, bedra och bluffa
Gör flera än bara de tuffa
Dagen, Du blir känd att göra så
Är Du  ej någon person, att lita på.


Slutlig Inventering.

Galenskapen, ändlös mig  syns
Snart inget annat i vår värld inryms
Förbud att äta kött som är friskt
Men tillåts röka och kröka med högrisk.

Ej  det minsta likt  från  födseln
Inte ens vad gäller avfallet, gödseln
Dopning har ej med dop att göra
Är menat att inifrån vår kropp förstöra.

Försvaret har översjö på materiel
Men underskott i budget och mänskligt klientel
Där finns ingen att anfalla eller försvara sig emot
Ty alla, vad vi än gör, sitter i samma båt.

Barnen i skolan lär sig kanske mer än jota
Men okunskapen kan ingen bota
Sjukvården ska vi inte tala om idag
Sjukhus kan utveckla, nya åkommor slag i slag.

Grannar vet ej längre om varandra
De föredrar att skilda stigar vandra
Skulle de mötas nån gång apropå
Tja, vad kan  vi  prata  om  då?

Kyrkan  tappat  förmågan  att  lyfta  upp
Inget  håller  måttet, då granskats under lupp
Stackars  präst,  undrar vart  tron  tagit  vägen
Böckernas bok, är Guds ord eller månne sägen.


DE SOM VET.

Visst finns det ting att rosa,
Men ännu mycket mera att risa
Ingen kan gilla hur vår värld ser ut
Tanken finns, ”är den på väg att ta slut?”

Pendla mellan förtvivlan och hopp
Inträffar nåt bra — på det sätts stopp
Något uttalas fast annat menas
Hur kan det med sanning förenas.

Allt går nu på lösa boliner
De styrande förställer sina miner
Ljuger om, att allt är så bra
Nej, såna ledare vill vi ej ha.

Trängda in i politiska hörnen
Faller gör den ena efter andra koncernen
Ekonomi ska vi inte tala om
Falska noteringar i nyheterna tumlar om.

Så illa det nu kan bli, säger de som vet
Grottekvarnens människor,  ser inte av det
Dags för länge sen att vakna
Sunt förnuft alltför många sakna.

De flesta låtit sig ledas i band
Så ligger det till i allas land
Felen, dom rättas med andra fel
Den trasige är långt ifrån hel.


Efterlysning.

Efterlyser den  barmhärtige  samariten
Chansen  att  finna  honom  är  nog  liten
Behovet av denna person är stort
Mycket förväntas av barmhärtighet bli gjort.

När  någon  ser hur annan  lider  nöd
Då  behövs  han  där, att ge sitt  stöd
På flera områden i vårt samhälle
Saknas ett tryggt och medmänskligt ställe.

Samariten kanske tillhör flyktingars skara
Och själv är den som illa fara
Eller går han bara förbi den nödställde
Som om hans barmhärtighet ej längre gällde.

Idag har många råkat ut för banditer
Fått ligga kvar, dö av sina sviter
Men liknelser av detta sedelärande slag
Nödvändiga är att upprepas dag efter dag.

 Samariten, prästen eller leviten
Till vem kan man nu sätta liten.
I framtiden må alla vara likvärdiga
För det goda livet, i paradiset  färdiga. 


Sopor Under Mattan.

Nu händer saker av bara attan
För stora att sopa under mattan
Så uppenbara fel och brister
Storfinans i upplösning, många jobben mister.

Passande ord för nutiden är ’kris’
Råder mera full storm än lätt bris
Den som ej börjat ifrågasätta
Kan sällan något felaktigt tillrätta.

Man ska ej ideal och löften svika
Störst är den faran för de rika
Den som själen till salu haft
Har missat livets egentliga kraft.


Inre Trädgård.

Människors inre trädgård
Givits lite eller ingen vård
Världen har fått oss att tro
Det yttre är viktigare, ta det med ro.
Ansiktslyft, fettsug och make-upen,
Sätts ofta under luppen
Medan inre skönhet och miljö,
Vanvårdas, håller på att dö.

Vi har tränats att sluta tänka,
Egna livet bortskänka
Medgörlighet är vad samhället önska,
Åt folket, kan pålagorna grönska.

Vår inre trädgård skall vårdas väl   
ty där bor och lever en själ
Den var ämnad som ett paradis
Rent och vackert på alla vis.

Rensa upp i livsrabatten
dra in ren luft och friskt vatten
Ställ skyddande änglar som vakt
Så behåller Du paradiset intakt.


Hårfin.

Nutida — icke-frisyren, kan inte kallas hårfin
Sägs vara mode, där alla åldrar vill passa in
Inget besvär, att denna modetrend anamma
Påfund av nåt ljushuvud, följare gör detsamma.

Alltför många döljer sin skönhet, bakom hårdraperi
Verkar inte bry sig, på hårsnåret, så svårt att få pli
Må det snart bli modernt igen, levande välskött hår
Kanske får vi se en rejäl uppfrissning, redan nu i vår.

Varför ska ett mode lyfta fram, det mindre sköna
Att streta emot och protestera, sig knappast löna
Allt har ju sin tid, då med jeans blir till trashanken
Köpa vad redan är förbrukat, skräms av bara tanken.
Detta är vad jag tycker och tänker om modebranschen.