Hårfin.

Nutida — icke-frisyren, kan inte kallas hårfin
Sägs vara mode, där alla åldrar vill passa in
Inget besvär, att denna modetrend anamma
Påfund av nåt ljushuvud, följare gör detsamma.

Alltför många döljer sin skönhet, bakom hårdraperi
Verkar inte bry sig, på hårsnåret, så svårt att få pli
Må det snart bli modernt igen, levande välskött hår
Kanske får vi se en rejäl uppfrissning, redan nu i vår.

Varför ska ett mode lyfta fram, det mindre sköna
Att streta emot och protestera, sig knappast löna
Allt har ju sin tid, då med jeans blir till trashanken
Köpa vad redan är förbrukat, skräms av bara tanken.
Detta är vad jag tycker och tänker om modebranschen.


Många Järn I Elden.

Med många järn i elden, vill ha mycket gjort
Vad ska prioriteras, risken blir, mycket ogjort
Kanske är, liksom talet om, ute i ogjort väder
När kommer till kritan, finns inget gjort väder.

Kan ju leka med tanken, skapa vad passar alla
Inget klander, ingen klagan, i tycket faller alla
När det nu ska bli så bra, vad snackar vi om då
Kommer sedan på, bara i tankarna, kan göra så.

Det där med järn i elden, är jobbet för smeder
De flesta av våra ordspråk, ej till nutiden leder.
Faktiskt ganska bra ändå, ta till för de ordfattiga
Kan va kluriga, tänkvärda, ibland lite svårfattliga.


Kan De Samsas?

Politiska vildar, troligen osäkra på vad dom vill
Och inget parti, passar de in i, än mindre höra till
Undrar om, på allvar kan vara kvar, i vilt tillstånd
Kanske behöver tämjas, få sitt eget parti till stånd.

När de bedöms som vildar, ska så klart uteslutas
Av princip, otrohet bör straffas, sedan förskjutas
Kanske är till nytta, röra om i politiska smeten
Troligen några som sällar sej, sväljer förtreten.

Vem vet, snart skapas för motståndare, institutioner
Där ska de minsann, lära sig sitta stilla på lektioner
Undrar, blir det bättre att fösa ihop, vilda med tama
Kan de samsas? samarbeta, därtill är de helt ovana. 


Låta Dom Självtorka.

Inga tårar i världen, mot krislägen, hjälper
Men med säkerhet, egna projekten stjälper
Möjligen kan gråten, lätta på känslotrycket
Känslan, otursförföljd, hjälplös i liv-stycket.

Inga tårar, löser problem, bäst låta dom självtorka
De kommer när inga utvägar syns, ej längre orka
Försöker att hålla tillbaka, vid offentliga tillfällen
För all del, låt gråten hållas, på ensamma ställen.

Inga tårar, får lämnas otorkade, vid köldgrader
Risken finns, kan bli till istappar, i långa rader
Hjälper inte att gråta över spilld mjölk, har sagts
Den kan torkas upp, svårare vad till tårar bragts.


Skapar Lyckligt Slut.

Ord kan kritisera, ibland till och med såra
Ord som ej är övertänkta, det hela försvåra
Ord som är hårda, skulle på stället, förhindras
Ord som är mjuka, med dessa smärtan lindras.

Ord formas först på tankesmedjans kontor
Ord, vilsna oöverlagda tankar, på inget tror
Ord, på konceptet förberett, inför att hålla tal
Ord bör korrigeras, då sanningshalten är skral.

Ord, som positiva, sprider omedelbar harmoni
Ord, om rimmats, kan tonsättas, blir till melodi
Ord sagda, på rätt sätt, rätt plats, i god tid, lägligt
Ord, genom behandling, kanske därefter osägligt.

Ord, de vackraste, finaste, raraste, ta emot, sjung ut
Ord med denna höga kvalité, skapar ett lyckligt slut.


Stanna Upp — Lugna Ner.

Stanna upp — lugna ner — börja fundera
Får så insikt — ta en sak i taget, inte flera
Se till, tolerera, där finns än, mycket ogjort
Låt vissa ting få ta sin tid, på så sätt välgjort.

Lugna ner, en liten stund, ja helst dagligen
Av god vana, må så mycket bättre, antagligen
Lugna ner sig, känns aldrig fel, är nu förstått
Efter vila och avkoppling, ny arbetskraft fått.

Börja fundera, bli till en insiktsfull funderare
Gör som med pennan, använd en formerare
Tänka i lugn och ro, men lyssna ock på andra
Upplyftande, utbyta erfarenheter med varandra.


Till Punkt och Pricka.

Närsomhelst — på vag och obestämd tidpunkt
Varsomhelst — vidsträckt område för mötespunkt
Hursomhelst —  ofta blir använt som en  slutpunkt
Vad som helst, må ej försiggå, innan sätter punkt.

Ord med nån slags punkt i sig, finns det gott om
Synpunkt, ja helst personernas egna, vill tala om
Kokpunkt, kommer bubblor upp till ytan, rör om.
Träffpunkt — en församling, många eller färre kom.

Ska något bra beskriva, då till ’punkt och pricka’
Kastas pil, ja så klart, vill helst mitt i tian pricka
Punktskrift med fingertopp läser, liksom avpricka
Låta personer ”få tala till punkt” förstående nicka.

Vill någon vara snäll, att rätta vägen, pricka ut
Väl framme vid knutpunkten, bättre än förut
Punkt på rätt plats, i rättan tid, ger rätt avslut
På så sätt, med all rätt, på konvolutet få slut.

 


Utan Att Tveka.

Vad som är tilltalande, oss berör
Uppmuntrar till, det vi säger och gör
Utan intresse och engagemang
Uträttas inget i något sammanhang.

 Sådant som kan oss beveka
Tar vi oss an, utan att tveka
Då våra hjärtan är med i leken,
Det tunnsått blir av usla sveken.

 Just detta skall människan eftersträva
Annars inför sitt öde, hon må bäva
Det äkta, ärliga och genuina,
Är, förblir, det allt igenom fina.


Av Vikt Att Vårda.

Språket är av vikt att vårda
I ordbruk, ej använda de hårda
Du kan inte be och samtidigt förbanna
Ej heller med ord göra påståenden sanna.

Språket må utvecklas och förfinas
Frusna fraser skall först tinas
Utesluta eder och annat fult tal
Göra ett kärleksfullt, fint ordval.

Språket, mänsklighetens kommunikation
Stor betydelse för god relation
Kan förtroligt viskas eller ropas ut
Väsentligt i alla språk, att veta hut.


VARFÖR SKA …..

Varför ska alltid majoriteten vinna?
Samtidigt, tappra minoriteten försvinna
Vem har sagt att vinnarna alltid har rätt
Förlorarna få ej sagt, de vet bättre sätt.

Varför ska det vara så bra med demokrati
När lilla människan, dito samhället, struntas i
De som inte är många nog, rent av åsidosätts
Åt dem, varken plats eller berättigande beretts.

Varför blir minoritetspersonen ofta impopulär
Tar egen väg, även pensionär, också till besvär
Till de med säreget drag, måtte väl hänsyn tas
Undra på, dessa med mindervärdeskomplex dras.

Varför ska alltid det allra mesta ifrågasättas
För än, ena eller andra prövningar utsättas
På alla ’varför’ sällan eller aldrig få nåt svar
Merparten, få leva med det olösta, i alla sina dar.