Utropstecken!

utropstecken

Går omkring likt utropstecken av tacksamhet
Varje dags minut, pockar på uppmärksamhet
De som inte kan tacka för biten, om än liten
Troligen missar tillgången, av den större biten.

Tacksamheten en gåva så utomordentligt unik
Av den kan även fattiglappen känna sig rik
Tänk så värdefullt, ett ifrån hjärtat sagt tack
Givare som mottagare, blir gladare av tack-snack.

Tacksamheten är som en känsla större än stor
Är självuppfyllande om i människo-hjärtan bor
Tacka vet jag!  Det skadar ju i alla fall ingen
Viktigare tacka för godheterna än för tingen.

Litet tack öppnar upp åt mera att tacka för
Vem kunde väl ana, vilken skillnad tacket gör
Försök får Du se, ingen kan tacka för mycket
Fortsätt ge och ta emot, lätta på skuld -trycket.


Flödet Utan Stopp.

Flödet utan stopp

Fick tacksamhetsutbrott, nu, idag igen
Ständiga återfall, andligen och lekamligen
Då dessa helt spontant bara sker, händer
Var än befinns, tyst knäpper mina händer.

Ju mer tacksamhet jag uttryckligen avger
Desto rikligare belönad, gåvorna bli än fler
Har börjat inse, förstå vidden av det hela
Vad tilldelas mig, är menat, kan inte fela.

Denna välgörande, goda känslan, tacksamhet
Uppträder då medveten, om någons givmildhet
Gåvor och gengåvor, detta flöde förutan stopp
Givarna, mottagarna i ett gränslöst kretslopp.

Om någon börjar räkna på, vems var turen
Strax mot tacksamheten, bygger upp muren
Spelar ingen roll, vem som giver bort först
Den av hjärtat skänker, är utan tvivel störst.