Naturen bara ger, mer och mer
Det vi själva av egna naturen ser
Det handlar ytterst om seende
Som sen yttras i vårt beteende.

Invecklat i små, små portioner
Ger störningar för människors emotioner
Den som inget vet, ej är på sin vakt
Omvandlas kan, välvilja till förakt.

Yttersta tiden, talas om då och då
Nu, i alla händelser, något att tänka på
När bibeltiden blandas med vår epok
Sker förbistring av uttryck i tänkespråk.

Mycket rör sig under manteln ’osynlighet’
För överlevnad åt jordens mänsklighet
I denna mantel, små luckor här och där
Ger visioner om vad underliggande är.

När sen täckelset faller, sanningen är vägen
Rensas bort, kan då mången sägen
Så kommer tiden för helande kraft
En sådan vi väl aldrig haft.

Allt  förbereds,  vad  sen  skall  komma
Till  fördel  åt  var  och  ens  fromma
Dags  nu,  att  lägga  i  ett  extra  kol
Verka  för  vidsträckt,  gemensamt  mål.

0 comments