Motsatta Känslor.

Kan man samtidigt vara både ledsen och glad
En vårgrön och en vissnad sida av samma blad
Motsatta känslor är svåra att hantera
Och ännu värre att sen deklarera.

Sorgen dämpar glädjens bubbelfröjd
Av sådant blir ingen lycklig och nöjd
Medan glädje gladligt torkar bort tårar
De som ej förstår det, är väl dårar.

Om hjärtat ena stunden är lätt, den andra tungt
Är som att sätta segel när det är lugnt
Vad har då harmonin blivit av
När man ställs inför orimliga krav.


Efterlysning.

Efterlyser den  barmhärtige  samariten
Chansen  att  finna  honom  är  nog  liten
Behovet av denna person är stort
Mycket förväntas av barmhärtighet bli gjort.

När  någon  ser hur annan  lider  nöd
Då  behövs  han  där, att ge sitt  stöd
På flera områden i vårt samhälle
Saknas ett tryggt och medmänskligt ställe.

Samariten kanske tillhör flyktingars skara
Och själv är den som illa fara
Eller går han bara förbi den nödställde
Som om hans barmhärtighet ej längre gällde.

Idag har många råkat ut för banditer
Fått ligga kvar, dö av sina sviter
Men liknelser av detta sedelärande slag
Nödvändiga är att upprepas dag efter dag.

 Samariten, prästen eller leviten
Till vem kan man nu sätta liten.
I framtiden må alla vara likvärdiga
För det goda livet, i paradiset  färdiga. 


Sista Droppen.

Koordination handlar om balansen
På  en  del  djur  sitter  i  svansen
Det är att hålla tungan rätt i munnen
Jämvikt, av vikt från första till sista stunden.

Koordinera, avvägning, att balansera
Rörelserna mot varandra värdera
Sätta stopp för övervikt åt ena  kanten
Koordination, att hålla  sig  innanför  branten.

Falla utanför den givna ramen
Kan hända herrn så  väl  som  damen
Balans i allt, inte minst i kroppen
Det flödar ju över av den sista droppen


Ett Litet Träd.

Ett litet träd stå kalt och utlämnat
Till synes, helt åt sitt öde lämnat
Men där finns liv innanför dess bark
Som när det våras växer sig stark.

Trädet knoppar av, kanske mediterar
Efter höstens fruktkrav, sig med vinter lierar
Lövträd, sommarkappans insynsskydd  tar av
Naket väntar på ny skrud och stigande sav.

Under trädens årstidsgång, de blir som förbytta
Naturstudie talar om, till vilken nytta
Ett litet träd, har i sig ett minne
Bildar årgång i ring efter ring, därinne.


Gränslös Lust.

Lusten har väl ingen gräns 
I den är vi helt överens
Lusten gör en aldrig mätt
Mer, mer önskas vitt och brett.

Lusten manar på kreativiteten 
Ur den föds många goda arbeten
Lustfullhet av glädje flödar över
Den känslan alla människor behöver.

Lust, ett lustigt uppiggande ord
Rent av aptitretande vid matbord
Ingen vill göra något utan lusten
Den liksom, ger kicken till dusten.


Ring, Ring!!

Uppmanar min bästa vän,  ring, ring                     
Även om Du inte  vill någonting                
Viktigast att höra din ljuva stämma
Känner mig då själsligt hemma.

Vi byter ord och tankar med varann
Min vän är meddelsam och jag likadan
En  telefontimma  är som några minuter
Vi  betalar gärna för vad vi åtnjuter.                        

Telefonen är bra på många sätt
Ta kontakt via den går lätt
Frågor och svar, löser dagliga knutar
Mot gemenskapen vi har, oss tillbaka lutar.    


Det Finns Krafter.

Det finns krafter som arbetar emot och för
Den ena tillför bot, den andra förgör
Något kan verka enbart gott
Men visar sig vara av ondo blott.

När vår värld av lögner florera
Ingen kan veta tidpunkten att protestera
Det som idag är helt rätt
I morgon förändras till reträtt.

Kanaler som förut sanningar sagt
Är nu helt från vettet bragt
Ingen vet vad de gör eller bör göra.
Allting för alla, är en enda röra.

Nu ondskan på sig själv gör slut
Det äkta, sanna kan komma fram och ut.
Då visas skillnaden så uppenbar
Och människan i tacksamhet står kvar.


Andlig Strävan.

Vart har lyckan tagit vägen
Var den kanske blott en sägen?
Börjas det tro på  något gott  
Har andra indikationer man fått

Men går man in i egna djupen 
Undvikas kan de värsta  stupen.
Andlig strävan i jämna plågor
Utgör ett folk med stora förmågor.

Små  under i vardagens id
Förebådar vår nya goda tid
Bär och när, vi inte denna tro 
Hör inget, ser inget, intet nytt kan gro.


Sedesamt Sätt.

Ett sedesamt sätt  På moral sätter sprätt
Och överse, icke med allt 
Bara utse, vad är sött och salt

Ett tycke kan lätt uppstå
När samma syn på livet få
Men på ödet allt beror  
Kanske också på vad de tror

Ett inre med god karaktär
Av det, alla en önskan bär
Bäst behövs, att säga ifrån  
Måste ägas, ej ha som lån.

Ett fint och lyckligt minne
Känns bra att ha därinne 
Det bästa automatiskt  sparas 
Medan annat må låta förfaras

Ett innehållsrikt liv  
Ger erfarenheter  och perspektiv
Familj och vänner prioritera mest 
Är liv som levs i vardag som i fest.


Tre Små Ord.

Ett  litet  ord  kan vara  vackert
Så är det faktiskt  med  tacket
Särskilt  det   från  hjärtat  utgår
Vilken  lycka, när sådant man får.

Förlåt, hör också  till de  fina   
Fast  svårt  att  säga,  till  de  sina
Tarvar  sinne  med ödmjukhet i
Att  be  om  och  förlåten  bli.

Fred,  ett  underbart  litet  ord
Låt  det  besannas  på  vår  jord
Alla  människor därtill  kan  bistå
Genom att ge, med handen, inte slå.