Den Utsträckta Handen.

Människor blir till när vi ser dem
Ett egenvärde, då vi ger dem
Tänk så många förbisedda det finns
Se och nå dessa, verkliga vänner vinns.

En utsträckt hand, se här, kom med
Många den fattar, bildar långa led 
Handen  helt visst, ej släpper taget
De lita kan till detta handslaget.

Nya vännerna tacksamma för livet
Som genom handen blev dem givet
Räckta  händer, öppnade famnar
Gör att i livet ingen utanför hamnar.


Eget Godtycke.

Många finns som kan bluffa
Desamma, bra på att åt sig ruffa
När sanningen är utesluten
Går ej att lita på besluten.

Bluffsamhälle i mångt och mycke
Där alla går efter eget godtycke
Förnuftet undanträngt  eller bortlagt
Ytterst  lite av det sunda, blir frambragt.

Vilseleda, bedra och bluffa
Gör flera än bara de tuffa
Dagen, Du blir känd att göra så
Är Du  ej någon person, att lita på.


Slutlig Inventering.

Galenskapen, ändlös mig  syns
Snart inget annat i vår värld inryms
Förbud att äta kött som är friskt
Men tillåts röka och kröka med högrisk.

Ej  det minsta likt  från  födseln
Inte ens vad gäller avfallet, gödseln
Dopning har ej med dop att göra
Är menat att inifrån vår kropp förstöra.

Försvaret har översjö på materiel
Men underskott i budget och mänskligt klientel
Där finns ingen att anfalla eller försvara sig emot
Ty alla, vad vi än gör, sitter i samma båt.

Barnen i skolan lär sig kanske mer än jota
Men okunskapen kan ingen bota
Sjukvården ska vi inte tala om idag
Sjukhus kan utveckla, nya åkommor slag i slag.

Grannar vet ej längre om varandra
De föredrar att skilda stigar vandra
Skulle de mötas nån gång apropå
Tja, vad kan  vi  prata  om  då?

Kyrkan  tappat  förmågan  att  lyfta  upp
Inget  håller  måttet, då granskats under lupp
Stackars  präst,  undrar vart  tron  tagit  vägen
Böckernas bok, är Guds ord eller månne sägen.


(Untitled)

Naturen bara ger, mer och mer
Det vi själva av egna naturen ser
Det handlar ytterst om seende
Som sen yttras i vårt beteende.

Invecklat i små, små portioner
Ger störningar för människors emotioner
Den som inget vet, ej är på sin vakt
Omvandlas kan, välvilja till förakt.

Yttersta tiden, talas om då och då
Nu, i alla händelser, något att tänka på
När bibeltiden blandas med vår epok
Sker förbistring av uttryck i tänkespråk.

Mycket rör sig under manteln ’osynlighet’
För överlevnad åt jordens mänsklighet
I denna mantel, små luckor här och där
Ger visioner om vad underliggande är.

När sen täckelset faller, sanningen är vägen
Rensas bort, kan då mången sägen
Så kommer tiden för helande kraft
En sådan vi väl aldrig haft.

Allt  förbereds,  vad  sen  skall  komma
Till  fördel  åt  var  och  ens  fromma
Dags  nu,  att  lägga  i  ett  extra  kol
Verka  för  vidsträckt,  gemensamt  mål.


En Bit Av Ditt Liv.

En  bit  av  ditt  liv  kan  ses
När något  åt  din  nästa  ges
Dela  med  sig  av  vad  man  har
Därefter  finns  ännu  mera  kvar.

En bit  av ditt  liv  kan  vinnas
Men  måste  där  från  början  finnas
Just  det som mellan  vänner sker
Vad  Du  ger  bereder plats  för  mer.

En  bit  av  ditt  liv  kan  delas
Men  för  den  skull  aldrig  felas
Där  kommer  gemenskapen  in
Som, Du  är hans  och han  är  din.

En bit  av ditt  liv  kan  mätas
Fast ej  dras  av  eller  förgätas
Ägs  givmildhet  av  rikaste  mått
Du  själv, allra  största  gåvan  fått.


Blott Ett Stänk.

Av evigheten är vi blott ett stänk
I mänsklighetens  kedja  en  ynka  länk
Vi  har vår plats i tid och rum
Medvetenheten  ger därom  en  hum.

En sökare, agerar, tar initiativ
Finner, arbetar med helhetsperspektiv
Letar i tillvaron, efter det goda, det positiva
Ett levande liv, gör oss kreativa.

Vi  hör  ihop, beroende av  varandra
Kan ej leva med gott mod utan andra
Människokärlek,  resurs av  största  mått
Den  vi  gett, den vi  fått, det är  förstått.


DE SOM VET.

Visst finns det ting att rosa,
Men ännu mycket mera att risa
Ingen kan gilla hur vår värld ser ut
Tanken finns, ”är den på väg att ta slut?”

Pendla mellan förtvivlan och hopp
Inträffar nåt bra — på det sätts stopp
Något uttalas fast annat menas
Hur kan det med sanning förenas.

Allt går nu på lösa boliner
De styrande förställer sina miner
Ljuger om, att allt är så bra
Nej, såna ledare vill vi ej ha.

Trängda in i politiska hörnen
Faller gör den ena efter andra koncernen
Ekonomi ska vi inte tala om
Falska noteringar i nyheterna tumlar om.

Så illa det nu kan bli, säger de som vet
Grottekvarnens människor,  ser inte av det
Dags för länge sen att vakna
Sunt förnuft alltför många sakna.

De flesta låtit sig ledas i band
Så ligger det till i allas land
Felen, dom rättas med andra fel
Den trasige är långt ifrån hel.


Färdkost.

En väg kan vara tung att vandra
En annan inte värre än andra

Stor del på medvandraren beror
Vad han, hon tillför, på vad man tror.

Vägvalet görs ej efter svårighetsgrad
Men avgörande ändå, om någon blir glad
Strävan att i sanning hitta rätt
Är vägvisaren som färden förberett

Vandra framåt och uppåt emotse ljusning
Bidrar till varje vägfarares förtjusning
Medvetenhet, är vår färdkost den bästa
Ty därigenom växer vi och blir beresta.


Heliga Ögonblick.

I naturens  stillhet  får själen  vingar
Likt den lilla fågeln, högt  sig  svingar
Själars  frihet inuti   sin  boning
Med  allt  och alla  utvecklar  försoning.

En  del  vet  ej  ens  sin  själs  bästa
Låter  sig  till  mången  dumhet  fresta
Gå in  i  stillheten  en  stund  varje  dag
Ja, på det skulle  finnas  en  lag.

Ekorrhjulet vårt, så  svårt  att  stoppa
Medan  det  snurrar, vi  kan  ej  hoppa
Tystnad, stillhet, är heliga  ögonblick
Dom  som livet igenom, kom och gick.


Motsatta Känslor.

Kan man samtidigt vara både ledsen och glad
En vårgrön och en vissnad sida av samma blad
Motsatta känslor är svåra att hantera
Och ännu värre att sen deklarera.

Sorgen dämpar glädjens bubbelfröjd
Av sådant blir ingen lycklig och nöjd
Medan glädje gladligt torkar bort tårar
De som ej förstår det, är väl dårar.

Om hjärtat ena stunden är lätt, den andra tungt
Är som att sätta segel när det är lugnt
Vad har då harmonin blivit av
När man ställs inför orimliga krav.